Tårar och stolthet

Jag har bestämt mig för att sluta amma permanent nu. Det har tagit emot och varit ett tungt beslut, men det var tvunget att tas. På ett sätt känns det som om man sviker bebisen, men samtidigt är det ju så att hon är så pass stor så att hon klarar sig perfekt utan bröstmjölk. Det är ju bara vanan och det där mysiga som liksom tas bort, men ersätts av ännu mer av närhet och gos så klart. Har insett att jag inte kommer att kunna ha med henne till Cape East då det är ohållbart för barnvakten att sitta på ett rum med henne en hel helg, med undantag av ett antal promenader. Älskade mamma var med i helgen och det gick bra i det stora hela, men var kallt och inte direkt väder för långpromenader då det dessutom blåste rejält. Vi fick en  mysig helg tillsammans och gick ut och åt på lördagkväll och tog en sväng på Ikea igår efter jobbet. Roligt att de fick spendera tid så nära inpå varandra. Havanna vaknade tidigt igår morse och tog sig över till mormors sida och gav henne en puss, så mysigt!

Vi älskar dig Havanna.

Ikväll tog jag på mig fleecejackan och lade mig med henne, det blev en del protester men sedan somnade hon in gott då jag tog henne nära och kramade henne hårt och sjöng. Gick riktigt bra så jag känner mig stolt!